Fyll mig med luft igen
Gör mig synlig
Du får gärna avsky mig
om det gör mig tydlig igen

Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag vara i färg

Fyll mig med vatten min vän
men håll mig flytande
Jag låter dig avsky mig
Det gör mig tydlig igen

Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag vara i färg

Det ville inte komma upp. Aldrig mer kebebrulle. Fan vad jag känner mig äcklig. Föreställer mig hur jag går upp 3 kilo till i vikt nu bara över natten. Jag hatar min kropp, nu är det sagt.

Jag är orolig över min svarta ängel och vet ärligt talat inte vad jag kan göra för att han ska må bättre. Jag älskar honom ju, så varför kan jag inte hjälpa?

Jag saknar min pappa, han är borta hela veckorna o denna helg är han iväg med jobbet, imorgon kommar han hem, sen åker han efter en stund för han ska jobba.

Vet inte vad som är fel med mig, men denn ager mig en klump i halsen.

Back into my bubble. Now, i'll fake it!

Nu vet N om nästan allt. Det skrämmer mig. Hon vet ju vem jag är, o kan typ berätta för vem som helst. Fy fan! Varför är jag så dum?

Låter jag fasaden skina igenom? Min F messade nyss o sa att jag inet såg glad ut.. Det kan väl inte synas att jag e deppig? Det skrämmer mig.

Jag accepterar faktum att min älskling ser o vet hur jag mår, men alla andra får fanimig inte veta. Är livrädd för att skada dem, det är min värsta mardröm, för mina vänner är trots allt lika viktiga för mig som luft. Så vänner, familj och Bobbis utgör mitt liv. Så är det bara. O jag vill inte skada någon av dem. Trots att jag redan gör det. Men jag borde åtminstone kunna hålla ute mina vänner från detta, de kanske berättar för sina föräldrar som i sin tur berättar för mina. O det FÅR INTE HÄNDA! Jag vet ju att de inte skulle vilja göra det för att vara elaka utan för att de bryr sig. Jag var nära att berätta för en kompis, hon skulle inte säga nåt eftersom jag redan vet att hon har blivit våldtagen, är deprimerad och hon vet att jag har blivit utnyttjad av tidigare pojkvänner. Så hon skulle jag KANSKE kunna berätta för. Men jag vet inte. Kanske bäst att jag inte berättar för någon ändå. Eller? Äh, vi får se

Mår fortfarande skit, känner mig äcklig återigen, på grund av flera anledningar. Vet inte vad jag ska ta mig till. Vad brukar ni ta er till när ni inte vill vara kvar i ert eget skinn? Ja, jag brukar göra hål i skinnet, men ikväll är det inte något alternativ. Ska bara vända mig om i sängen och blunda så får vi se hur det går. Detta kan bli en hemsk natt eller bara ett helvete, antingen eller, kanske båda!

Ni ser bilden där uppe (svår att missa, jaja, jag vet att ni tänker det)? Det är så jag känner mig för tillfället, i alla fall i själen, det är en önskan jag har, att bara få flyga iväg, men inte permanent, bara för en vecka eller tre?