Jag behöver dig. Nu ska jag gå och ringa. gonatt o förlåt för att jag väckte dig men annars kommer jag både skära mig o spy. hatar hur jag kan vara glad ena sekunden o sen nära till tårar nästa

I lock the door
Turn all the water on
And bury that sound
So no one hears anything anymore
Mirrors lie to me, tell me you can see
Maybe you won't be able to recognize me now
I know you can feel, all the things you steal
And you're taking, you're takin it

Feeling so easy
Make me skin and bones
I'm always on my knees for you
You break like it's even
When you're leaving it
Thin, Where the hell have you been?

Well sometimes it burns
Maybe I'll wash it out
It all looks so big
Nevermind, I don't feel anything

It only hurt a bit
I still feel like shit
And I think you won't be able to recognize me now
It's easier to quit
Harder to admit and
You're pushin me, you're fucking pushin me!

Feeling so easy
Make me skin and bones
I'm always on my knees for you
You break like it's even
When you're leaving it
Thin, Where the hell have you been?

Cause you always win
You always win

Laughin' like it works
Bleeding like it don't hurt
Knock you off your feet
Even if you need me
Tear you apart, and I hate how I need you

Feeling too easy, make me skin and bones
I'm always on my knees for you
Break like its even
When your leaving it.

Too fucking easy
Make me skin and bones
I'm always on my knees for you
Break like it's even
When your leaving
Thin, where the hell have you been?

Cause you always win, you always win.

I will burn all this [x9]


Jag måste gå ner mer i vikt. Jag blir äcklad av mig själv. Måste dra ned på maten rejält om jag ska börja känna mig någorlunda okej. För idag när jag provade kläder.. Äh fyfan, orkar inte ens skriva om det. Men vill gå ner minst 15 kg till.

Jag måste bara få ur mig detta på något sätt. Jag mår så jävla dåligt över att hålla detta helt för mig själv så jag vet inte vad. Det äter liksom upp mig inifrån och jag verkligen känner hur det gör ondare och ondare för var dag. Ändå vill jag inte ringa och säga att jag behöver dig trots att jag borde eftersom jag verkligen just nu mår helt åt helvete. Sist jag skrev om detta tog jag bort det men jag står bara inte ut med att hålla det hemligt. Bloggen är trots allt en del av mig nu och hur ska man kunna undanhålla en del av sig själv för sig själv?

Vill klargöra att detta som hände mellan killarna och mig skedde via nätet

Jag kände hur det rann över nu när jag såg hur mitt ex, rasmus, hade skrivit någon skit på facebook. Jag kan inte fatta att jag inte hade raderat honom än. Jag trodde att jag hade gjort det men tydligen inte. Det han skrev var ändå inget speciellt o så men på något sätt fick det mig att börja tänka. Det första jag tänker varje gång när jag ser hans bild är " Jag hatar honom" och det stämmer, jag hatar honom. Och det är inte många människor jag hatar. Han har plågat mig så jävla mycket på alla sätt som går, vart självisk, överlägsen. hotat med att ta livet av sig när jag ville göra slut, vart otrogen med typ tusen andra tjejer samtidigt som han var tillsammans med mig och utnyttjat mig sexuellt. Men jag vet inte om man kan kalla det utnyttja när vi var ihop, trots att det enda han ville ha av mig var sex. Och precis när jag började tycka om honom (konstigt nog) så stack han o sen tog det slut. Under tiden vi var tillsammans höll jag på med flera killar fram till att jag började tycka om honom vilket jag inte gjorde för än efter ungefär fyra månader som par. O varenda kväll i nästan ett halvår ville han att jag skulle visa mig för honom. Och varje gång efteråt ville jag bara försvinna.

Innan honom höll jag på med andra killar, det hände att det blev flera på en kväll bara för att jag inte vågade säga nej. De fick inte bli besvikna på mig även fast jag hatade det jag gjorde för dem. Sen efter mitt ex kom ju K. Han räddade mig på något sätt till en början. Men sen gick det över till ett rent helvete. Han fick mig att mp dåligt men ändå så jävla bra. Och jag blev förälskad men ändå inte riktigt kär i honom. Jag tror inte att jag någonsin skulle kunna bli kär i honom om jag ska vara ärlig. Han hade flickvän (sambo) och ändå höll vi på som vi gjorde. Han är för i helvete 22 år gammal nu och jag fattar att jag betedde mig som en jävla slampa som hade sexuell kontakt med honom ändå. Här om veckan fick jag veta att han o hans tjej hade vart förlovade i över ett år så då stack jag. Fan vad ont det gjorde.

Sen kom ju bobban, den första killen jag kan känna mig trygg med och som jag verkligen e kär i. Han hjälper mig och finns alltid för mig. Det är imponerande hur han plallar med att hantera en sån som jag. Vad ska man kalla en sån som jag, sinnessjuk, hora, deprimerad, uppmärksamhets sökande emo? Äh, skitsamma. Han älskar mig i alla fall och han bryr sig verkligen och gör aldrig något som jag verkligen inte vill. Jag älskar honom och vill göra allt jag kan för honom. Och jag har bara EN kille nu och det är min bobbis

Nu fick jag det ut ur hjärtat / Graphite

Blev ingen konfa idag, klarade inte av det. Mår piss men jag gick till skolsköterskan idag o hon skickar i sin tur vidare mig till ungdomsmottagningen. Får se om det skriver ut nåt mot min mage, typ p-piller eller nåt.

Nu sitter jag o pluggar, skriver på svenskan, den ska bli klar idag. Lyssnar på nickelback med, jag älskar pappas högtalare!

Är det konstigt att man  är ledsen för att ens kusiners farfar(eller gammelfarfar) har gått bort? Jag träffade honom bara några gånger men ändå blev jag ledsen när jag fick veta det, inte så att jag började gråta men jag visste att han var sjuk innan men det var först nu jag fick veta att han gick bort för nån vecka sen. Han var verkligen snäll o jattegullig, träffade honom på kusinernas födelsedagar och så.

Blir bara värre och värre i mitt stackars knä, inte alls bra. Men just nu mår jag ändå rätt bra =)

Okej, jag vet att jag kommer få höra detta senare men just nu är jag i ett skede av desperation och smått panik så jag hehöver skriva av mig annars kommer jag nog dö innuti mer än jag redan gjort. För första gången på mycket länge känner jag mig verkligen ensam. Den jag gick till för stöd och en axel att luta mig mot blev arg på mig och den jag tidigare kunde gå till är nu utom räckhåll sen jag fick honom deprimerad och då skar han sig återigen pga mig. Då gick jag till mitt enda säkra kort. Låtsas och sedan gå o spy. Har inte skurit mig med flit ännu, däremot så råkade jag skära mig i fingret med de nya knivarna som för övrigt är jäkligt vassa! Längtar efter att testa dem på riktigt. Men nu ska jag ut o fixa lite allt möjligt, sen blir det att testa mopeden, käns lite skrämmande men det beror nog bara på att jag inte gjort det förr men aja, om jag ramlar hoppas jag att jag gör illa mig. Orkar bara inte med skolan just nu. Men jag längtar verkligen till på torsdag, att spela solo på marknaden, all eyes on me lixom! Fan vad härligt det är! Nej, nu måse jag gå. Hejdå

Nu vill jag ta livet av mig.

Jag har flugit, nu föll jag så jävla hårt.

Ska spela solo på marknaden och vara med i samba tåget som också kommer vara, vet inte om det kommer vara kul eller pinsamt :P Äh, bryr mig ändå inte :P längtar konstigt nog :P

Jag älskar min katt. Hon är nog den bästa som finns just nu, utan henne hade jag mått sämre än skit men nu hjälper hon mig faktiskt. Har ni någonsin upplevt att ett djur är den enda som har någon mjlighet att förstå en?