Vaccinerade mig idag. Jag hatar vanligtvis sprutor men denna gång var det nåt helt annat, närmaste rakblad jag kan komma för tillfället. Men lovade som sagt en väldigt viktig person att inte skada mig själv medvetet. O jag vill känna smärtan hål i huden orsakar, saknar den massor, o känner mig hjälplös o sårbar utan den. Vet inte hur jag ska stå ut när jag inte får skada mig själv då jag upplever för starka känslor. Går inte en minut utan att jag tänker på blod, sår och rakblad.

Nålen orsakande ändå lite smärta även om det inte var mycket nog.  Det får räcka för nuet i alla fall för jag tänker inte skada mig själv ikväll, i morgon eller i övermorgon. Vi tar resten av dagarna längre fram i tiden. Ska i alla fall försöka klara mig i en vecka. Sen får vi se hur det blir. Förhoppningsvis blir det att jag tänker samma sak närsta vecka igen. Sist var det väl en månad jag kunde låta bli. Vi får se.



Bobban, du din viktiga människa somhoppat in i mitt liv med dunder o brak.  Din galning som jag börjat tycka om så mycket.